Ekedalsskolan

Ur Edla Sofia Arvidssons historik i jubileumsskriften Ekedalsskolan Gustavsberg 1884-1984:

”Redan 1834 fick samhället sin första fasta skola. Före detta år var skolan ambulerande med en skolmästare, som flyttade från plats till plats. När folkskolestadgan stadfästes 1842, hade Gustavsberg redan ett fungerande skolväsen. Den första läraren hette Johan Per Forsbeck och hade en årslön av 200 riksdaler banco, men var då också skyldig att undervisa fabrikens lärlingar i fortsättningsskola på helg- och söndagskvällar. Forsbeck stannade här till 1842 då han efterträddes av A. Afzelius som också tjänstgjorde som brukspredikant. Nästa skollärare och brukspredikant var C. A. Gnospelius från 1849 – 1863.

Under dessa decennier hölls skola i två rum i ”Gula byggningen” vid fabriken. Att döma av inventarieförteckningen var de två rummen också skollärarens bostad. Här upptogs utom kateder, skolbänkar och skolmaterial också en säng, kommod och annat som kunde tyda på denna dubbla användning.

Elevantalet i Gustavsbergs skola steg i takt med att porslinsfabriken behövde fler anställda. Den duktige stockholmsköpmannen Samuel Godenius övertog 1853 porslinsfabriken med tillhörande egendomar och bättre tider stundade för brukssamhället. Gustavsberg hade fått en framsynt ledare som förstod, att grunden för en god arbetarstam var goda bostäder, god utbildning och en meningsfull fritid. Han uppmuntrade bl.a. föreningsverksamheten och lät bygga Värdshuset 1862. I detta centralt belägna hus fick förutom gästgiveriet och föreningarna även skolan sina lokaler. Året därpå 1863, flyttade Gnospelius och Paul August Elmberg kom i hans ställe och stannade här i 14 år.

Det här gällde ”storskolan”, där barnen fick börja vid 10 års ålder, men det fanns också en småskola, som förberedde barnen för inträde i den fasta skolan. Småskolan var oftast ambulerande eller inhyrd, i Gustavsberg berättas om mamsell Meiten, som höll skola i Båtsmanstorpet hos båtsman Palm. Här i samhället kan ännu (1984) äldre personer berätta om att deras föräldrar lärt sig läsa hos mamsell Meiten och att de måste ha med sig egen pall att sitta på under lektionerna. Denna skolmamsell har hedrats med en egen väg i Lugnet – Meitens väg.”…

”Det dröjde ända till 1870 innan Gustavsberg fick en fast småbarnsskola med Hilda Schröder som lärare. Till denna skolas underhåll anslogs en halv procent av alla löner. Även hundskatten och Uppköpsföreningens vinstränta fick täcka skolans utgifter. Andra lärare vid skolan var A. Schylander och A.L. Lindholm.

Skolläraren P.A. Elmberg lämnade tjänsten och Gustavsberg 1877 och efterträddes av den bekante Gustav Herman Lagerström. Magister Lagerström blev en fruktad lärare med hårda metoder och han verkade vid brukets skolor i 41 år. Om hans bestraffningar har berättats mycket och finns säkert beskrivna på andra ställen i denna skrift. Men en skicklig pedagog var han och han hade ledarfamiljens fulla förtroende. Från 1869 styrde och ställde Wilhelm Odelberg på bruket i sann patriarkalisk anda och han godtog inga klagomål på denne, från hans synpunkt sett, utmärkte barnuppfostrare.”…….

Ekedalsskolan byggs

”Nu är vi framme vid det viktiga årtalet 1884 då magister Lagerström med lärarinnorna Anna Löfvander, Gerda Mellström och Henriette Haglind, kunde flytta in i ett nytt skolhus vid Ekedal. Hilda Lowndes kom 1882, hämtad från sitt arbete i fabrikens målarsal. Skolhuset låg på samma höjd i Ekedal, som Träkyrkan i fornnordisk stil, denna stod färdig året före, 1883. Lärarna fick även bostäder i husets övervåning och hade nära till både arbete och kyrka.”….

”Barnkullarna växte, porslinsfabriken hade vind i seglen och 1903 var det dags för ännu en skola i Ekedal. Den bekostades av Gustavsbergs församling. Året 1908 fanns det inte mindra än 11 klasser i Ekedal, från småskolan och uppåt, 30 – 40 elever i varje klass.”….

”Gula skolan, det tredje skolhuset i Ekedal, byggdes 1915. I första världskrigets år var Ekedalsskolan rekvirerad av militären och undervisningen utflyttad i samhället. Missionshuset, Baptistkapellet och Värdshuset togs i anspråk för skolans behov under denna kristid. Det var inte enda gången som skolan har fått söka sig ut till andra lokaler. Efter sekelskiftet (1900) var skolan förlagd till Solhem medan ny- och ombyggnad pågick i Ekedal och på slutet av 1930-talet när fabriken bytte ägare och KF tog vid, blev skolan för trång och andra lokaler fick användas.

Den sjuåriga skolan infördes i Gustavsberg 1935 och den åttaåriga 1950. 

År 2017 pågår ett arbete med att antingen renovera Ekedalsskolan eller lägga ned den. Medborgardialog har hållits i april 2016 om olika alternativ till upprustning av skolan. Nu har kommunledningen fört fram alternativet att lägga ner skolan och bygga en ny vid Charlottendal, vilket lett till protester och för att få stöd för beslutsfattandet har en konsultfirma med namnet Markör fått genomföra telefonintervjuer av föräldrar till olika grupper av barn som berörs, även barn i Ösbyskolan. En ny medborgardialog genomfördes 2017-09-07 i Värmdösalen på kommunhuset i Skogsbo och den inledande dialogen finns dokumenterad här.

Värmdö kommun beslutade slutligen 2018 att renovera skolbyggna-derna och bygga till nya lokaler. En följd av detta blev att skolmuseet på Röda skolans vind fick utrymmas och samlingarna skingras.

Kvarnbergsskolan

Kvarnbergsskolan första etapp stod färdig 1950.

Skolan står som en symbol för den moderna 9-åriga enhetsskolans införande i Gustavsbergs kommun 1953 och byggdes på initiativ av överlärare Vilhelm Gezelius och skolstyrelsen med dess ordförande Georg Lundgren. Skolan byggdes i etapper kanske av ekonomiska skäl. Till en början byggdes en tvåvåningslänga med klassrum med lärarutrymmen och expedition i vinkel mot denna. En skolsal för naturkunskap fanns också. I källarvåningen fanns elevtoaletterna. En vaktmästarbostad hade också uppförts. Skolmaten serverades i Värdshuset och grunden till en gymnastiksalsbyggnad var också byggd. I den fanns tjockoljetanken som försörjde värmepannan som fanns i ett bergrum därunder. Skolan har sedan dess byggts till i flera etapper senast 2017.

Vilhelm Samuelsson sammanställde Kvarnbergsskolans historia i en skrift som finns här.

Munkmoraskolan

Gustavsbergs tredje skola ligger mellan bostadsområdena Lugnet och Munkmora och är idag nedläggningshotad sedan Ekedalsskolan blivit upprustad och kommunen vill spara pengar inom skolbudgeten.

2010 publicerades denna video om skolan verksamhet.

Hästhagsskolan – skolan LÄR

Gustavsbergs fjärde skola är en friskola belägen i Hästhagen. Förskolan LÄR i Gustavsberg startades av Tove Ryman år 1995 och har drivits i privat regi sedan hösten 2001 då även Skolan LÄR startade. Tove Ryman är VD i företaget och arbetar även som rektor och förskolechef för enheterna på Värmdö. LÄR är ett enskilt drivet friskoleföretag. Företaget etablerades 2001 och är verksamt inom förskola och skola upp till 5:e klass. LÄR driver skola och förskola på Värmdö samt förskola i Nacka och i Stockholms innerstad.

Ösbyskolan

Ösbyskolan ligger vid Mossen i Gustavsberg och har cirka 790 elever i årskurserna F-9. Eleverna är uppdelade i F-3, 4-6 (samlad årskurs) och 7-9 (samlad årskurs).

Ösbyskolan är unik i många avseenden. Pedagogiskt nytänkande finns både i lokalernas utformning och i vår verksamhet. Eleven går i ”sin skola” från förskoleklass till och med årskurs 9. Detta skapar kontinuitet när det gäller elevernas kunskapsutveckling och ansvarstagande för sitt lärande.

Antistilla Lagnövallen

Antistilla bedriver förskola och skola för barn från ett års ålder till och med årskurs 3 på natursköna Norra Lagnö,. Vi erbjuder fantastisk miljö, generösa gårdar och en verksamhet i ett mindre sammanhang med ett stort hjärta. Antistilla är en friskola ägd av Stiftelsen Lagnövallen, vilket innebär att det inte finns några privata vinstintressen. Ett eventuellt överskott går tillbaka till verksamheten på ett eller annat sätt.

Antistilla är en liten skola vilket främjar gott samarbete mellan barn, elever, vårdnadshavare, pedagoger och ledning vilket i sin tur skapar trygghet, vi-känsla och engagemang. Antistillas vision är en kropp och knopp i balans.

Daghemmet Blomkulan

Gustavsbergs Daghem tillkom i intimt samarbete mellan fabriken och kommunen 1942. Namnet Blomkulan härstammar från att huset tidigare beboddes av fabrikens tunnhårige kassör Alrik Blomkvist. Företaget bekostade ombyggnaden och dess inredning, som planerats av Arkitekt SAR C. O. Hallström.

Hemmet är stort nog att kunna ta emot 30 barn under skolåldern, vilket ungefär motsvarar det nuvarande behovet. Barnen, vars mödrar i allmänhet arbetar vid fabriken, lämnas in halv sju på morgonen och hämtas klockan fem. Mellan nio och tolv hålles dessutom kindergarten. Med tre mål mat kostar vistelsen på hemmet för den förra kategorien 1:25 kr. om dagen. Detta motsvarar dock inte kostnaderna, och underskottet delas därför gemensamt mellan fabriken och kommunen.

Barnens föräldrar bildar en särskild förening som ansvarar för Daghemmets skötsel. De kallas alltsomoftast till husaftnar som anordnas av föreståndarinnan, då man diskuterar alla frågor rörande barnens vård. Hemmet blev så gott som omedelbart en stor framgång, och har förutom mycket annat visat sig ha stor betydelse för de många syskonlösa barnens uppfostran.